Just nu bor jag här.

Jag skulle kunna vara hemma jämt. Stänga in mig i lägenheten och vara ifred. Inreda och göra fint, läsa eller bara inta horisontalläge i soffan. När jag var liten och min mamma reste bort stod jag ofta vid garderoben och luktade på hennes tröja. Ni som känner mig vet nog inte det här. Inte alltid men ibland känner jag mig som en folkskygg trygghetsnarkoman som bara längtar hem.

Så helt plötsligt en kväll chockar jag mig själv genom att sätta mig upp i soffan och boka en flygbiljett till andra sidan jordklotet. Det kändes helt rätt då och det gör det fortfarande nu när jag är här i Grenada.

Jag bor på SeaBreeze Hotel, ett mysigt ställe som min vän Lotten äger. Vi har känt till varandra i tio år men träffades först i somras när jag var här förra gången. Jag skrev och bad om tips på ett tryggt ställe vid Grand Anse beach, en av Karibiens grymmaste stränder och centrum för butiker, hotell och restauranger på ön. Lotten svarade: Jag köpte ett litet hotell i förra veckan kom och bo hos mig!

SeaBreeze har 16 studios som Lotten håller på att fixa till. Huset är jättefint men jag förstår hennes funderingar om förre ägarens färgval en på fasaden.

Så nu bor jag här i mitt rum som Lotten har målat och fixat jättefint tills jag skulle komma. En stor säng, pentry, badrum och balkong med utsikt över havet. Internettet är snabbare än hemma på Hornsgatan så att jag kan jobba, prata med folk och chatta.

Förmiddag på mitt office. Jobbet trivs också här. Ps. Det blåa bakom mig är Karibiska havet.

Sorry men jag litar inte på karibiskt kaffe.

Carribean style. Min yogamatta är också skitglad.

Jag har inte ens med mig Akkes tröja hit. Det är som att tryggheten har flyttat in inuti i mig. Allt är perfekt och jag känner mig som hemma.